Staden som somnar på kvällen är en annan än den som vaknade på morgonen. Något har byggts och något har rivits. Någon har fötts och någon har dött. Förändringen pågår oavbrutet och det som en gång fanns ska aldrig komma tillbaka. Men frontlinjen mellan gammalt och nytt är inte kort och rak utan så slingrande och uttänjd att vi knappast vet på vilken sida av nuets kniveggsskarpa linje vi hamnat, om vi lever i det förflutna eller i framtiden. Att leva: att dansa över eggen med lätta och snabba steg, så lätta att kniven inte skär, så snabba att den inte hinner tränga in.
- I en förvandlad stad, Per Anders Fogelström, 1966